Hur mycket ditt liv förändras beror på sjukdomen, vilken behandling du får och hur du mår i övrigt. Det kan kännas jobbigt periodvis. Det är vanligt att det blir bättre, även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är klar.
Läs mer om hjälp med tankar och känslor vid cancer.
Biverkningarna i samband med behandlingen går över eller minskar för de flesta. Det gäller till exempel om du har ont, mår illa, har svårt att svälja, har sår eller om du känner dig mycket trött.
En del besvär kan uppstå efter att behandlingen är klar men försvinna eller bli lindrigare med tiden. För en del blir besvären bestående. Här kan du läsa mer.
Hjälp att svälja och äta
Det kan vara svårt att svälja om du har fått strålbehandling eller har blivit opererad i munnen eller svalget. Svårigheterna kan bero på att det gör ont, att saliven är seg eller att du är torr i munnen. Det kan också bero på var cancertumören växer.
Det finns olika produkter och receptbelagda hjälpmedel som kan göra så att det känns bättre.
Gör rent i munnen ofta men försiktigt. Det kan till exempel förebygga att det gör ont.
Läs mer i texten om muntorrhet.
Du kan ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag.
En logoped kan ge råd och stöd så att det blir lättare för dig att svälja och äta. Du kan också behöva träna upp förmågan att gapa. Du kan få hjälp av en logoped, en käkkirurg eller en fysioterapeut.
Näring och att äta
Du kan behöva få näring genom en så kallad sond en kortare eller längre tid efter behandlingen. Sonden är en tunn slang i magen. Sonden kan antingen föras ner till magen genom näsan, eller opereras in genom huden på magen. Du får lokalbedövning om du ska få en sond genom magen.
När du ska äta kan du behöva anpassa maten så att den blir lättare att få i sig.
Läs mer om mat vid cancer och hur du kan få hjälp om du behöver.
Hjälp vid lymfödem
För en del beror besvären på att lymfkörtlar har tagits bort. Då kan du få svullnader som kallas lymfödem. Det finns behandling som minskar besvären och som du kan lära dig att göra själv. Du får hjälp av en lymfterapeut.
Det är bra med fysisk aktivitet för att förebygga och lindra besvär.
Talet kan vara påverkat
Talet kan påverkas på olika sätt, beroende på vilken behandling du har fått. En logoped kan hjälpa dig. Du kan få olika övningar för att träna rösten eller för att öka rörligheten i tungan.
Röstventil ersätter struphuvudet
Struphuvudet behövs för att ha en röst och kunna tala. En röstventil kan göra att det går att tala igen om hela struphuvudet har opererats bort. Röstventilen är gjord av mjuk plast.
Läkaren sätter in den mellan luftstrupen och matstrupen samtidigt som cancern opereras. En logoped hjälper dig med hur du använder röstventilen.
En del behöver en protes
En del behöver en protes i munnen, näsan eller ansiktet. Protesen kan motverka eller lindra besvär med att till exempel svälja eller tala, eller om utseendet är förändrat.
En del använder en tillfällig protes tills läkningen efter operationen är klar. Sedan går det att prova ut en permanent protes.
Många proteser fästs på skruvar som har satts i skelettbenet. Då sitter protesen stadigt. Sådana protester används till exempel om läkaren behöver operera bort en del av käken eller näsan, ett öga eller ett öra.
Du får hjälp av en så kallad käkkirurg om du behöver en protes i käken.
Du får hjälp av en så kallad anaplastolog om du behöver en protes i ansiktet.
Sjukskrivning
Det kan variera hur länge du som har ett arbete eller går i skolan behöver vara sjukskriven. Arbetsgivaren ska underlätta för dig att börja arbeta igen när du är redo för det.
Läs mer om sjukskrivning och rehabilitering.
